Idrottsföräldrar!!!

Dessa förbenade föräldrar som kräver så jäkla mycket av sina barn!! Undrar hur det är ställt där hemma i huvudet?? Hur kan man behandla sitt/sina barn så fruktansvärt illa? Jag säger som Magnus Uggla "JAG MÅR ILLA"... Det jag syftar på är den pappan som vid Storvreta cupen lämnade sin son "för att han spelade så dåligt" och åkte hem utan sonen!!!

Katastrof! Och att den pappan överhuvudtagit får ha kvar sin son är för mig oxå ett stort??? Hur ska han kunna förklara för sin son: Pappa blev lite arg? Eller ska han inte alls förklara? Oh, jag blir så arg så det kryper i tårna på mig... Dessa okunniga föräldrar som är så på sina barn och inte fattar vilken jäkla skit dom ställer till med....

I UNT i dag så är det igen i tidningen, tack säger jag! Att någon "granskar" och kollar upp dessa förbannade människor. Att stå vid sidan när ens barn är med i någon idrott innebär INTE att du har rätt att kränka ditt barn. Du ska visa ditt barn respekt och heja fram och hålla tummarna! Inte ge fula kommentarer och skrika att "du är så dålig kliv av". Alltså om du som förälder har misslyckats i din idrott när du var barn det är en sak. Men lämna för fan inte ut din bitterhet på barnet!!! Många gånger tror jag att det är föräldern som mer eller mindre tvingar sitt/sina barn till en idrott!
Tänker då på att när barnen är små, så kan dom absolut inte veta något om sport/idrott etc. Det är vi, ja vi som är föräldrar som "leder" in våra barn till idrotten. Nej, jag säger absolut inget negativt om idrotten för det är tur den finns och ger styrka och kraft till alla dessa barn. MEN, jag säger nu och för alltid: INGA FÖRÄLDRAR I IDROTTSHALLEN!!! Nopp, och det står jag för, låt barnen utöva idrott utan dessa "förvuxna" bebisar:(((

Och om alla mammor/pappor kan inse att barnen har vi till låns och dom äger vi inte så kanske vissa "pappskallar" skulle tänka sig för lite mer. Jag har en god vän som en gång var tränare inom en viss sport och han sa att det är inte mina underbara ungar jag har problem med! Nej det är föräldrarna...Och det säger väl allt?

Så snälla, vi som har barn som idrottar/tränar eller vice verce...Håll dig därifrån och låt barnet/barnen utvecklas tillsammans med sitt lag. Du kan vara ett stort stöd och en hjälpande hand genom att skjutsa och hämta och ge komplimanger...Men du ska aldrig kränka ditt barn. För hur det än är: Barnet/barnen växer upp och jag lovar dig: HUT GÅR HEM!!! Hoppas att jag gav lite budskap och att du/ni tänker Er för. Sedan ska du komma ihåg att jag menade inte dig som står där vid sidan om med din kaffe termos och varma vantar och hejar fram barnet. Dig ger jag all credit det ska du veta....
Aja, nu har jag skrivit av mig all ilska som fanns i denna kropp/huvud....